nu är det såhär, att luften i lungorna tar slut och jag vet inte vart jag ska ta vägen nå mer.

jag blir helt ärligt galen
helt plötsligt finns inte jag eller
för det verkar ju som så
och jag vill inte ha de så
hatar när man inte snackar om saker
jag har ärligt fått NOG AV SÅNT SKITSNACK

nu tänker jag fan inte blogga på ÅR OCH DAGAR
för att jag är på bristningsgränsen och orkar helt enkelt inte.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0