As I move towards something better, it all crashes down to that one moment, that I'd rather forget.
Sitter på skolan vid skåpen och ser inte en kotte från min klass, dom ä ba borta.
Det känns som om att jag har jätte mke å göra
så mycket att man inte vet vart man ska börja
och då struntar man bara i det
fattar ni?
nu kom maria. hehe
Kommentarer
Trackback
